Det probiotiska synsättet och mikroorganismens historia

Människans relation till mikroorganismer är uråldrig. Hälsoeffekter från levande bakterier i

maten beskrivs redan i gamla testamentet och fermenterad mjölk gavs till barn och under

konvalescens i det antika Grekland och i Romarriket.

År 76 f Kr rekommenderade den romerske historikern Plinius intag av jästa mjölkprodukter

vid magtarminfektioner. Det probiotiska synsättet grundlades senare av Eli Metchnikoff vid

Pasteur-institutet i Paris år 1908.

Vad är probiotika?

Ordet probiotika myntades redan 1965, men kommer ursprungligen från grekiskan och

betyder ”för livet”. Världshälsoorganisationen WHO har senare definierat ordet och dess

betydelse som; "Levande mikroorganismer som när de administreras i tillräcklig mängd ger

värden hälsofördelar".

‍

Probiotika står som värd för flera typer av mikroorganismer:

Mjölksyrabakterier (Laktobakterier) - en typ av probiotika med förmågan att bl.a. genom

jäsning omvandla sockerarter till mjölksyra.

Bifidobakterier - en typ av probiotika med särskilt hög förmåga att bl.a. producera organiska syror, s.k. SCFA (short chain fatty acids), vilka bidrar till att stärka tarmslemhinnans barriär.

Kriterier för probiotika

För att en bakteriestam eller en jäst ska kvalificera sig som probiotisk behöver den uppfylla

uppställda kriterier:

• Ska vara karakteriserad.
• Vara säker för användaren.
• Vara levande vid intag och förbli levande i tarmen.
• Klara lagringsförhållanden.
• Ha bevisade hälsoeffekter.

Bakterier trivs på olika ställen i tarmen

Olika faktorer påverkar var i tarmen probiotiska stammar väljer att etablera sig, såsom pH-

värde (surt eller alkaliskt), syrenivåer och typen av bakterier i tarmfloran. Vissa områden,

som tunntarmen har mer syre och ett lägre pH-värde, medan andra områden har lite eller

inget syre, exempelvis vissa områden i tjocktarmen, vilket gör dessa områden lämpliga för de

bakteriestammar som inte behöver syre för att överleva.

Stödjer tarmens mikrobiella balans

Probiotiska bakterier har möjlighet att stödja tarmen på flera olika sätt. De producerar

organiska syror och stimulerar slembildning, vilket gör miljön ogynnsam för

sjukdomsframkallande bakterier, samt hjälper vår matsmältning och stödjer vår

immunsystem.

Inte tillåtet

I Sverige är det inte tillåtet att benämna bakterier och jäst som probiotika, oavsett om de

uppfyller de uppställda kriterierna eller inte. I stället benämns alla de bakterier och

jästsvampar som har hälsoeffekter som Mjölksyrabakterier eller Mjölksyrajäst. Benämningen

är egentligen inte korrekt, då inte alla bakteriesläkten producerar just mjölksyra.

‍